Sverige slog i kvällens VM-premiär Chile med 28-18. Sverige imponerade inte alls i försvaret och uppställda spelet men en vinst är en vinst och det är de viktiga.
Kvällen i Scandinavium inleddes med en rolig plojmatch mellan gamla svenska världsmästare. De hade plockat ihop ett Göteborgslag och ett från övriga Sverige och de möttes i en match 2×15 min. På planen fanns spelare som Per Carlén, Magnus Wislander och Eric Hajas.
Efter denna match blev det rum för en invigning med dans och show som det alltid ska vara på större arrangemang. Den var väl inget att ropa hej över men var väl helt okej.
Klockan 20.15 var det äntligen dags för huvudarrangemanget Sverige-Chile. Publiken taggade igång och Scandinavium kokade och det var bra tryck på läktaren rakt igenom. Sverige gjorde en riktigt dålig start på matchen och låg under med 4-2 innan vi fick några räddningar och kontringar. 5-5 var ett resultat som höll sig länge då de uppställda spelet låste sig ordentligt för båda parter.
Det var någonstans efter detta som Sverige lyckades få ett ryck. De fick ett par bra andra fas lägen och både Carlén och Du Ritz började sätta sina lägen. Sverige kom upp i 15-8 innan paus men imponerade gjorde de inte alls.
I andra kändes det endast som en transportsträcka till matchens slut. Det var stundtals individuella prestationer men lagspelet fanns ej alls där. Angående individuella prestationer tycker jag att målvakterna var helt okej och Du Ritz efter att han fick bort tvålen ur händerna efter första 10 min.
Sverige–Chile 28–18 (15–8)
Sverige: Kim Ekdahl Du Rietz 6, Fredrik Petersen 5, Oscar Carlén 5, Jonas Källman 4, Niclas Ekberg 3, Mattias Gustafsson, Kim Andersson, Jan Lennartsson, Dalibor Doder, Robert Arrhenius.
Chile: Emil Feuchtmann 4, Erwin Feuchtmann Perez 3, Rodrigo Salinas Munoz 3, Guillermo Araya Proboste 2, Patricio Martinez Chavez 2, Nicolas Jofre Alvarado, Victor Donoso Andalaft, Francisco Chacana Araya, Marco Antonio Oneto Zuniga.
Publik: 10 368.